Jag mötte min svaghet,
Min rädsla och min fasa.
Och min förgänglighet,
När trygga livet rasar.

Var ynklig. Bad om nåd.
Förtvivlad. Barnslig. Ängslig.
Min gräns var snabbt uppnådd.
Jag grät och snörvlat ämligt.

Jag mötte mitt förfall
Och depressions styrka.
När ångest makten tar
Och övertaget dyrkar!

Förlorad. Rädd. Utled.
Utkämpar hårda kampen.
Kan  vinna denna lejd?
Och självrespekt på tampen?