Vi pratar hela dagarna. Språket är vårt arbetsredskap. Vi lyssnar, vi skriver. Men vi behöver även tystnad, en stund när det onämnbara fyller oss, en paus från språkets gåva.
Tystnad
Tankarna mognar som höstens frukt.
Känslorna svalnar till slut.
Inre oväsen tystnar.
Bruset försvinner som rinnande bäck.
Allt som var tungt blir till en lek.
Och jag kan äntligen lyssna.
Lyssna till önskan att göra och se.
Låta framtiden göra entré.
Drömmarnas land vidröra.
Äntligen bli med sig själv i samspråk.
Lämna för alltid känslornas bråk.
Sången av hopp höra