Boken tar upp intressanta karaktärsdrag av ”den ryska själen”. Kan man  inte den kommer boken kännas intressant. Kan man det kommer man att finna en del klichéer. Många roliga observationer som ger god skratt. Med värme om vanliga människor och kritiskt om historien. Den kritiken skulle kanske inte gillas av de vanliga människor hon verkar gilla.

Det var en avdelning på lilla sjukhus,

I stort och vackert gammal hus.

Vid vattnets kant,

På kulle brant.

Det var en avdelning på lilla sjukhus.

Det var en avdelning med ljusa rum.

Utsikten mot vatten, fasaden brun.

Sjukdomens plats.

Med gråt och skratt.

Det var en avdelning med ljusa rum.

Det var en avdelning med folk som slet.

Att ge patienterna all trygghet.

Asyl för själ.

En egen värld.

Det var en avdelning med folk som slet.

Det var en avdelning med folk i plastskydd.

Folk som ska ge dig vård och skydd.

Allt genom lins.

Bara ögon syns.

Det var en avdelning med folk i plastskydd.

Det var en avdelning med ångest och gråt.

Öppet hos patienter, hos personalen – dolt.

Att orka hålla om.

Att orka hålla ömt.

Det var en avdelning med ångest och gråt.

Det var en avdelning  – smärtans borg.

Där var tillåtet att ha sin sorg.

Doktors tablett

Ger dig biljett

Att ta dig ut ur denna borg.

Det var en avdelning med väggar av skräck.

Med mänskligt lidande i ett sträck.

Med ångestens makt.

Med rädslor i pakt.

Det var en avdelning fylld av skräck.

Det var en avdelning fylld av hopp.

Hopp och förtvivlan i evigt lopp.

Själens tillflykt

På drömmar byggt.

Det var en avdelning fylld av hopp.