Till min mor…
Ringen
Ingen ansikte
Kvar i mitt minne
Bleknat. Ur sikte
Tappade ringen.
Under divanen.
Dammig och glömt
Platsen på finger
För alltid tomPlötsligt ser glimten
Torkar bort damm
Ringer – på finger
Minnena – fram.
Кольцо

Не нахожу её лицо,
Оно куда то подевалось
И в памяти моей скрывалось
Обронненое как кольцо,

Что закатилось за диван
И пылью многолетней скрыто,
Забвением оно покрыто
И не найти его уж нам.

Но наклонюсь и вдруг блеснет
И вдруг увижу и достану.
И оттирать от пыли стану
На пальце место вновь займёт!

Två kvinnor, helt olika. Motsatser. En perfekt hemmafru med ordning och reda i hemmet och en alkoholiserat strippa med en liten dotter och ordentlig oordning i livet.  Deras öden flätats samman och det blir riktigt vänskap som prövas och blir starkare! Om att förlora och sen att vinna. Att bli lämnat och upptäcka att man är någon att räkna med för första gången.   Om att växa med alkoholiserad mamma.  Filmen handlar om så mycket, så många svåra ämnen. Lojalitet. Acceptera men även kräva en förändring även om man riskerar förlora. Fantastiska gestaltningar av ”fru ordentlig” och ”fru slarvig”.