Rättspsykiatrisk deckare skriven av psykolog. Spännande! Bra story! Blir fint på fil, kanske serie – finns andra boken som nu ska läsas! Men behöver psykiatriker vara så grymma! Varför måste överläkaren ta en Stesolid innan rond till andras beskådan? Varför pågår sammansvärjning på en klinik? Varför kan man inte för en gångs skull skriva något uppmuntrande om psykiatri? Juste, det är ju deckare. Då blir ju det inte spännande. Nykter ÖL. Bra vård. Fina kollegor. Blir ingen story… kanske skriva något själv?
Det finns inga friska individer. Bara otillräckligt undersökta.
OOo den boken har jag läst förut och vad jag skrattat. Och även nu – så kul att någon drivers så med myndigheter men … vem är Eric Eriksson? Honom skulle jag vilja träffa!
Mycket detaljerat berättelse. Bra teoretisk bakgrund till Stockholmssyndromet.
En rolig sjukhusserie som drifter stora frågor om hur avvikande får man vara som arbetstagare! Vilken doktor skulle vi föredra – empatisk eller kunnig? Kan man få båda? Hehe…
En ny bok som är berättat av en död person..Inte bara död – mördad, styckat… usch…. Gillar ändå knäppet men vad ruskigt det blir! Skickligt att berätta historian utifrån offret och hur det gick till att hon inte längre brydde sig OM att bli dödat! Handlar egentligen om ”vanlig” familj, missbruk, frånvaro av vuxet stöd och samhällets svek. Såna böcker finns det massor av. Vissa mycket bra som Linderborgs ”Mig äger ingen” och Alakoskis ”Oktober i Fattigsverige” andra – upprepningar. Denna bok tar dock säregen plats då den befinner sig på gränslandet mellan deckare och roman, mellan fantasi och verklighet. Språket är fint. Men det vet vi redan efter boken om Beckomberga.
Tidigare okänd för mig svensk-tysk konstnär. Jag är helt betagen!
Mycket intressant föreläsning om arkitektfoto på Stockholms fotoklubb!
Tycker om serien om denna gubbe. Kul med kapabla om inte alltid laglydiga äldre personer. Alltid roligt när man driver med politik!
Frank I original är så mycket bättre!