Psykosens makt är obegränsad
Den sveper som tsunami våg
Slår sönder den invanda kretsen
Små bitar. Vassa skärvors hög.

Du är i bitar.  Liv i spillror.
I galenskapen grep och makt.
Allt runt omkring enbart synvillor
Mardrömmen blomstrar i sin prakt.

Allt finns och inte. Väggar viskar
Och hjärna söker ett samband.
Det sjuka äter upp det friska,
Drar i helvete med  en hand.

cof

Sittrond – psykiatrins påfund,
Av stapeln går och spänning växer.
Vad händer denna morgonstund?
Betyg på vår gårdagens läxa.

Har alla sovit eller ej?
Nattsyrans dom nu hårdast lider.
Utskrivningarnas evig fejd
Och permissionens lilla gissel.

Planerar dag. Uppgifter regn
Jag ösar. Och jag längtar, längtar
Höjdpunkten som nu närmar sig
Att möta mina patienter.

Och deras gåva ta emot –
Berättelser om deras plåga
Om sagovärld. Helvetets port
Som delar dem med mig så noga.

På ronden är jag som kapten
Med roder styr jag båtens riktning
Och bakom fönstret tuttar en,
En riktig båt mot värden siktar.

cof

Inte riktigt ”må-bra” bok. Ibland ganska ”må-dålig” bok. I intervju med författare lovades tantsnusk men. ..ingen snusk. Och kontroversiell politik..ne, inte det heller. Så ”må- halvbrå” roman. Men ett budskap var bra: bli aldrig ekonomiskt beroende av en man. Men  det vet vi ju redan. Och unga tjejer lär inte läsa denna bok.

Jag vaknar och tänker direkt på dig,
På vår förestående dag tillsammans.
Planerar vårt möte, vår eviga dejt.
Jag längtar, jag drömmer, jag saknar.

Jag gör mig fin till vår kommande dejt.
Jag väljer mina smycken med omtanke.
Högtidligt förbereder mig
Att träffa min trolovad make.

Och bilen tar mig snabbt iväg
Jag färdas mellan universum
Vid korsning ligger staden blekt
Av sol och regn. Av min förväntan.

Jag kom! Jag är igen med dig!
Av ödet sammanfört och längtar!
Jag tar din hand och för med mig.
Att bota är uppdrag som väntar ….

 

Проснувшись думаю о нас,
О нашей встрече предстоящей.
Тот миг. Тот день. Тот светлый час
Свиданья трепет не пропавший.

Я наряжаюсь каждый день,
Я выбираю украшенья,
Готовиться мне нет, не лень
И чувств в душе моей сметенье!

Машина понесет стрелой
Меж двух миров. Меж двух вселенных.
На перекрестке город мой
Дождем отмыт и в красках светлых.

Соединимся мы опять,
Нам предназначно судьбою
Брести по миру – исцелять-
Рука об руку мне с тобою.

 

Avdelning