Älskar böcker om stora kvinnor. Första wallraffande kvinnliga journalist i Sverige. En stark men känslig kvinna…
Älskar personliga skildringar av sin sjuklighet. Många bra citat. Lite väl tjatig…
”Den 16 mars 2014 gifte sig fotografen Grace Gelder med sig själv eftersom hon ansåg att ett förhållande med någon annan skulle innebära alltför mycket arbete”. Denna citat fångade direkt mitt intresse! Sen handlade boken om lite enkla saker: relationer behöver jobb…. ja… Tanken att gifta sig med sig själv är ännu starkare efter genomläsning…
Bokens språk är som musik. Filmen – som en Monets målning. VACKERT! Och man flyttar plötsligt till den tiden man blev kär på riktigt för första gången och allt betyder något – ett blick, en beröring, ett ord – ALLT! Fin avslutning i boken – återförening och bekräftelse av vad man betytt för varandra. Synd det saknas i filmen (blev besviken!) . Hoppas nu på uppföljare!
Boken fick fantastiska recensioner. Ordentlig research om 1700-tals Stockholm… men jag blev inte fängslat.
Boken tillför inget nytt . Min mormors råd att käka mindre och röra på sig mera är fortfarande helt överlägset!
Boken skriver 1887. En ung kvinnlig journalist simulerar psykisk sjukdom och är intagen i 10 dagar på mentalt sjukhus. Skarpa observationer (inte så snälla mot läkarna) och stora förändringar för psykisk sjuka efter en artikel. Förta wallraffare?
En mycket rolig bok och att bli knuffad i rätt riktning! Borde användas betydligt mera i vården!
En fantastisk modern poem i prosa. Mycket fräscht – om utanförskap på ett personligt sätt!
Trist bok skriven med tråkigt språk.