Balett var bättre när jag var barn…
En bra bok, lite lång men ändå bra. Fin språkmässigt. Om annorlunda föräldrar som mördar och hur man blir till en människan ändå…
Fina berättelser om livets mening från hospis. Människoöden som tröstar… kanske lite för mycket ”carpe diem” emellanåt. Bra bok ändå.
Så nyfiken på henne… inte konstigt nog.
Till kvinnokroppens ära. Allt om hormoner och receptorer. Faktiskt ganska bra bok. Kan läsas av alla. Ger en bra bild av kvinnokropps unika funktioner. Bra psykiatrisk del om depressioner och behandling – inte bara mediciner, men vettig om mediciner också. Reserverar dock mig från författarens cannabisoptimism.
Nej, för rörigt. Allt och inget. För ostrukturerad för mig. Förstår mig inte på böcker man ”kokar ihop” av sina artiklar. Ska dock ge författaren en chans – laddad ner hans två poddar men inte heller imponerat. Får se. I boken – bra kapitel om gärningsmannaprofilering. Och om hundar – en ren besvikelse.
Mycket noggrann redogörelse för de Costafallet. Inte blev man klockare. Intriger-intriger…
En mycket teoretisk bok så allt kan man ju inte läsa. Men kapitel om behandling av mardrömmar vid PTSD var väldigt intressant och kliniskt relevant – både läkemedel och terapi och hur allt detta förklaras utifrån sömnen/drömmens funktion och dess failure
Såg tvåan först. Den var bättre. Flörtande med Julstämning. Men ettan är också helt OK. Jag har förresten för länge sen gav upp ambitioner att vara en bra mamma. Barn reder sig ändå. Good enough är bäst…
Jag älskar biografier…en berättelse om liten familj i den stora värden. Har själv skrivit en egen (ingen intresserad att publicera den men kanske kan mina barn och framtida barnbarn ha nytta av sin familjs historia). Tillbaka till Ford: språket är fint…lätt att lyssna som musik…en berättelse om föräldrar. Nu läser jag hans bok på svenska om två föräldrar som rånar och dödar.. annorlunda föräldrar…