En varm, personlig, inspirerande bok som väcker en eftertanke och  ödmjukhet inför  beroendets makt men även människans styrka och förmåga att besegra… varje dag, förlora … och besegra igen. Om behandlarens roll – inte som en expert utan en förstående partner. Utöver detta – massor vetenskap som hunnit långt framåt! Kommer ihåg när Markus kom som chöl till Mariakliniken 1998! Jag var då underläkare på Akuten. Mycket nytt och spännande hände och något som hette vetenskap och evidensbaserad medicin gjorde sin entré på Mariaklinikens gamla golv – vilket framkallade både skräck och förtjusning. Vilka tider! Bra, bra bok!

Min dotter fick denna bok som kurslitteratur på socionomutbildning. Jag älskar ju diskutera böcker …. såå jag läste den och blev helt betagen av den kärleken den utstrålar. En kärlek trots… faderns alkoholproblem, trots livets hårdhet… den enorma värme som boken spred. En bok som fick mig drömma om min pappa… en bok som för en att vilja ringa sin förälder direkt… Läste ut boken i morse och kan fortfarande inte ”lägga den ifrån mig”!

Upptäckte en ny författare! Inte läst förut! Mycket tänkvärt – är det ultimata förnekelse eller den ultimata klarsynthet – att in te öppna brev med provsvar från lasarettet? I ljuset av dagens debatt om patientens självbestämmande i livets slutskede  är detta en bra bok att reflektera över. Ska läsa allt jag hittar av författaren. Mycket mycket bra!