Förhandsvisning på Biografen Sture. Fint berättad historia men barndomsåterblickar, vacker och vemodig! Antonio Banderas som utbränt hypokondrisk författare som visar sig inte vara hypokondriker. Medicinsk tema är kanske inte är huvudtema men jag är som hammare som ser spikar överallt!
Bara kul med barnfilm!
En liten novell när den är som bäst – att fånga ett öde på några sidor.
Två kvinnor, helt olika. Motsatser. En perfekt hemmafru med ordning och reda i hemmet och en alkoholiserat strippa med en liten dotter och ordentlig oordning i livet. Deras öden flätats samman och det blir riktigt vänskap som prövas och blir starkare! Om att förlora och sen att vinna. Att bli lämnat och upptäcka att man är någon att räkna med för första gången. Om att växa med alkoholiserad mamma. Filmen handlar om så mycket, så många svåra ämnen. Lojalitet. Acceptera men även kräva en förändring även om man riskerar förlora. Fantastiska gestaltningar av ”fru ordentlig” och ”fru slarvig”.
Mycket konstig film. Lämnar eftersmak. Försöker hitta en mening.. ska läkare betala för sina misstag den vägen? Kusligt..
Gammalt! Retar mig med sina schizofrenigena mödrar men lite goda korn finns här och där: att vi inte kan förstå den psykotiske betyder inte att hans/hennes tankar saknar mening!
Värdigt avsked med ny drama och hopp!
Gillar författare. Hans Gregorius är en klassiker. Denna bok är bra. Språket är uttrycksfull och levande. Men jag är lite trött på alla terapeuter som måste ligga med sina klienter! Det finns icke patienter att ha sex med!