Jag kan rekommendera denna bok. Den väcker debattlust, den gör mig upprörd. Författare beskriver kärlekslöst äktenskap och längtan att bli åtrådd – en vanlig historia. Sättet är att detaljerad beskriva den tråkiga vardagen. Det skapar verkligen känslan av otrolig tristess – men jag tror det är författarens syfte, hoppas jag. Det som upprör mig – är beskrivning av relation med barnen. Visst känner man sig igen i beskrivningen av oerhört trötthet under första åren, ”kräk och bajs” och känslan att inte längre äga sig själv – men blandad med KÄNSLAN AV SAMHÖRIGHET OCH LYCKAN av att vara  ”barnets bihang” och TACKSAMHET. Inget sånt i boken. Bara tungt. Inte konstigt nog att senare i boken så har inte karaktären någon relation med sina vuxna barn. Däremot bra skrivet om att vårda en döende partner. Men som sagt – läs, det är en upplevelse. Författaren gav även intervju i DN samt på DNS intervju pod. Lyssna. Den förklarar mycket av boken. Hon kom nu med en ny bok och denna ska jag nu vänta på att läsa!

Gammaldags och på sina platser direkt felaktig utifrån det nya…Gillar dock ide att moderskap börjar långt för graviditeten. Barnet är modernas tankar, drömmar, förväntningar långt innan graviditeten.

Citat: ”An infant does not begin with conception” J. Raphael Leff

 

En aning provokativ namn men handlar om psykoterapi för patienter med svår schizofreni. Mycket intressant bok med psykoanalytiska genomgångar av vanföreställningar och övriga psykotiska symtom. Kanske lite avlägset för vår kliniks praxis men jag ser försök att se en berättelse, ett livsöde bakom varje psykotisk bild som mest spännande och givande del av mitt arbete. Bra kapitel om arbete med familjer i försök reglera EE  (emotional expression) och påverka på så sätt prognos för patienten. Känd med förfarande omtumlande  faktum att prognosen är bättre  i utvecklingsländer. Sannolikt är att vara integrerad i samhälle och familjen i stabila perioder mellan skov (när man inte behöver akut vård) bättre än alla våra anpassningsprogram… mycket tänkvärd!