En bok bestående av personliga reflektioner -man vill lägga på minnet och citera!
Svårt ämne om att vara förälder till ”transgender” tonåring…Men filmen är varm och till slut landar ändå i ”må bra film” som värmer hjärta och ger hopp…
Författare skriver om sina hundar – levande och döda… Grät igenom hela boken… Första gången sedan min älskade hund somnade tillät mig en förbjuden tanke och en ny hund i mitt liv…
”Women need solitude in order to find again the true essence of themselves”.
Ett brev till alla kvinnor – att i alla tider inte glömma vem vi är och vad vi behöver…. Lika aktuell nu som när den skrevs 1955 – kanske mera. Samma krav och samma behov att inte glömma sig själv. Köp denna bok till era döttrar!
Skriven av en författare med diagnos. Man får fin förståelse för hur hon tänker! Festligt att hon kallar folk utan diagnos för normalstörda! Det är precis vad man är! Mitt i prick!
En mycket välskrivet uttömmande bok om anknytning, trauma, PTSD och dissociation. Mycket läsvärt!
En medelålders man tröttnar på sin 25 åriga äktenskap och inleder en relation med, en yngre kollega vars biologiska klocka börjar ticka .hm…har jag inte läst o m sådan typ 100 gånger? Men plötsligt händer något… Frun börjar ett nytt liv! Exmaken lämnas med den nya gravida frun i ett stort krävande hus med två halvvuxna lata söner! Maken som längtar tillbaka till det gamla livet! Frun bor i bilen och tar sig vart hjärtat längtar, helt fri! Först blir man lite orolig att hon inte håller på att bli deprimerad/galen men nej – det är kanske det ultimata normaliteten!
Modern och fräsch bok med många ”aha”- upplevelse. Kanske lite ojämn … Men budskapet är solklart – vi behöver varandra för överlevnad!
En helt fantastiskt; En pärla! Om en liten pojke med autism och hans rörande livsstory! Var rörd hela läsningen!
Vi smälter. Leende försvinner,
Och kroppen svag i varje lem,
Vi längtar efter regn som rinner
På vissnad gård, brännheta hem.
Vi smälter. Söker svalka, kyla,
Vi söker oss till skogig plats
Vi kastar kläder som oss skyler
Och simmar vi i vattenglans.
Мы плавимся, стекает словно краска,
С лица – улыбка. С тела – стать и форм.
И ждем дождя, что освежит как в сказке,
Увядший сад. Прожeнный солнцем дом.
Мы плавимся. Мы ищем тень и влагу.
Прохладу, свежесть обрести,
И в озере, одежды сбросив латы,
К лесному берегу мы пробуем грести.
