Här kommer mina tankar om tillit i de nya tider…
Nu ska vi tillbaka till våra liv, våra arbetsplatser. Undangömda kläder, smycken och klockor ska plockas fram och ersätta mera bekväma hemkläder. Kan det bli som förut igen? Litar vi på vår förmåga att hitta vägen tillbaka, att hitta rätt i det nya och lite läskiga världen? Har vi tillit till att vår gamla klocka klarar av att starta om?
När vardag plötsligt fick avslut
Försvann alla ytliga attribut.
Kläder och smycken gömdes.
Stannade länge i dammiga skåp.
Alla våra gamla inköp
Hängdes undan och glömdes.
Klockor fick stanna i lådornas inre,
Blev deras steg allt mindre och mindre
Tills tiden stannat.
Stannat i lådor och våra liv
Tysta livlösa klockor och vi
Orkade inte med annat.
Nu ska saker plockas fram!
Fräschas upp och torkas av damm
Klockor ska gå med stora kliv.
De ska få en ny batteri,
Släppas i världen och göras fri
Räkna minuter av vårt nya liv!
