Jag gillar klassiker i moden tappning. Men det är inte Gustave Flauberts Madame Bovaryy. Jag har precis läst om boken och föreställningen står i bjärt kontrast med den. Kanske beror det på att jag hade en annan bild… Jag har föreställt Madame Bovaryy  med intensiv inre liv och ganska lugn yta. Så var inte  tolkningen. För mycket helt enkelt. Inte smakfullt eller intressant. Herr Bovaryy gillade jag i boken – arbetsam skärgårdsdoktor..Här är han bara löjlig. Det fanns vissa bra saker: en dotter (som dock gjordes om till vuxen politisk aktivist) lyckades ändå visa på hur drabbad hon var av moderns totala intresse för henne.

Även om jag inte tycket att tolkning stämde med min inre bild var ändå pjäsen intressant att se – jag har ägnat åt den drygt 3 timmar.