En besvikelse. Gillar Wallander. Gillar Pålsson. Gillar inte Pålsson-Wallander gillar inte Malmö filmat i Vilnius. Gillar inte att man pratar engelska och att Wallander pratar svengelska. Kan inte se hur han blev sen till Krister Henriksson och ännu mindre till Rolf Lassgård. Att han blev placerat som ung i vår modern tid och bostad i Rosengård upplevs bisarrt  och tillgjort. Ooo, min älskade Kurt… En vän genom alla Wallander filmer. Vad har man gjort med dig???

OK, Pålsson är söt och gullig i sin engagemang men det är det enda. Jag hade kanske för höga förväntningar.

Jag åker i rondellen, snurrar runt.
Blir yr av snabba färden. Händer stelnar.
Och hittar inte jag utfarten ur
Den runda vägen. Men jag längtar, längtar

Till raka vägen. Köra sträckan fram!
Till mål med vinden i ansiktet!
Att bromsa. Köra mindful och långsamt
Och plötsligt ändra mål och sikte!

Jag fastnat i rondellen. Snurrar runt.
Så less. Så trött och så uttråkad.
Dem andra lyckas köra ur.
Men jag är fast. Men jag  är fångad!