Jag är alltid förväntansfull inför hennes nya böcker. De är alltid överraskande och unika. Även denna bok som handlar om surrogatmoderskap. Boken är dock rörig och jag har tappat mig i handlingen till den graden att jag inte förstår slutet. Men intressant. Lite svart-vit kring rysk tema (som alltid i hennes böcker) men det är hennes upplevelse, kan inte tas ifrån henne. Dock inte min.

En debutroman som skrevs av en psykolog under 10 års tid. Omfattande värk om Göteborg, livsvänskap, konst och varför en mor väljer att lämna sina barn. Med en sympatisk förläggare i huvudrollen.  Intressanta karaktärer. Bra story. Att det är för långt är väl inte så farligt om man gillar boken.. Men några MEN..

För lång och alldeles för överbefolkad med filosofer som man inte har en aning om vilka dem är (och känner sig dum och outvecklad)! När jag läste – undrade jag :utifrån fina läsaromdömena – varför gillar folk denna bok som är så pass överintellektualiserad? Men… till slut måste jag ge mig. Författare rullar ändå ut på en rak gata – en avslutande del är mera intressant och huvudtema kommer fram lite tydligare. Orkar man läsa hit blir man belönad.

Ändå finns besvikelse. Författare är ju psykolog. Jag har förväntat mig en djupare dykning i moderns  psykologi. Förklaringen till att man väljer lämna sina barn ligger i att man vill slippa göra matsäckar och vara uppfostrare är inte nog för mig.

Men som sagt är boken läsvärd och lite av föra årets händelse!

Högst rekommenderad bok! Mycket intressant synvinkel på suicidbedömningar och riskfaktorer! Boken tar upp mera ovanliga riskfaktorer som vi i klinisk praxis inte så ofta tänker på  och missar- exp en oförmåga att stå ut med känslomässig smärta, känslan av att smärtan kommer vara kvar för alltid.  Lite nedslående konstateras dock av författarna att det är väldigt lite bevis på att man kan förutse suicid, speciellt på kort sikt. Intressant kapitel om farmakologisk behandling och behandling i slutenvård. Huvuddelen ägnas dock åt öppenvårdsarbete med kroniskt suicidala patienter. Mycket intressanta (och ibland häpnadsväckande!)  krisinterventioner.

Boken har dock sina brister. Jag tycker inte man är tillräckligt tydlig med att skilja åt akut suicidala patienter med underliggande allvarliga depressioner, psykoser eller liknande tillstånd och kroniskt suicidala patienter med personlighetsproblematik. Det är helt rätt att arbeta långsiktigt med den andra gruppen och där slutenvård utgör enbart en mycket kortvarig insats. Däremot behöver man för den första gruppen gå in med akuta insatser som vid alla andra akta hälsotillstånd – hjärtinfarkt, akut buk. Det behöbvs sluten vård och ibland tvångsvård och det räddar liv. Jag tycker att boken brister i att ge en tydlig skillnad mellan dessa två olika patientgrupper även om det givetvis omnämns. Det krävs dock en viss förkunskap för att se denna skillnad. Och det är lite farligt.

Med absolut värd att läsa! Speciellt vid arbete med kronisk suicidala patienter. Ger många insikter.